Vilken känsla..
Vilken jävla känsla alla som tar studenten imorgon måste känna!
En av dom är min bror, det är så himla sjukt att han tar studenten imorgon. Det känns som igår när vi stod framför scen i italien och dansade till "cocodrillo coconut", jag tror jag var sex och du var sju och ett halvt. Det var första gången jag åt tortelini och vi blev så sura för att vi inte fick bada i poolen utan att ha badmössa på oss.
Idag är du 19 år och går ut skolan imorgon..
Jag har alltid sett upp till dig på alla sätt och vis och nästan jämt varit avundsjuk på allt du fått göra och inte jag.
Jag var så arg och grät i flera timmar för att du fick åka själv till jakobsberg centrum och inte jag, likaså när den nya lagen kom då man inte fick cykla utan cykelhjälm om man inte var 15 år, och det var du då, men inte jag. Även den gången du fick köra moped eller köra skotern uppe i funäs. Jag har alltid varit avundsjuk på dig och alltid jämt känt mig felfördelad, och allt för att du är ett år äldre än mig. Men du har också alltid varit där och skyddat mig, eftersom jag är din lillasyster.
Mamma och pappa har fått höra ett antal gånger att "varför födde ni mig inte tidigare för" "daniel för göra allt men inte jag!" och jag har även en känsla av att dom fortfarande får höra det ibland. Men som sagt jag är jag och det är inte mig det handlar om nu. Det är faktiskt dig, och nu tar du studenten, jag kan nog inte förstå det själv.
Jag kommer även ihåg att du verkligen hatade när jag började umgås med dina kompisar och du vägrade gå på deras fester, eftersom jag oftast var där. Men nu är det inte så längre, jag tror faktiskt att du tycker om att umgås med mig nu eftersom vi oftast har väldigt roligt ihop. Vi har kommit varandra väldigt nära de senaste åren och du är nu inte bara min bror, utan en av mina bästa vänner.
Men du har varit, är och kommer alltid att vara en av mina största förebilder. Du är trotsallt min bror och jag älskar dig!
Grattis till studenten!
En av dom är min bror, det är så himla sjukt att han tar studenten imorgon. Det känns som igår när vi stod framför scen i italien och dansade till "cocodrillo coconut", jag tror jag var sex och du var sju och ett halvt. Det var första gången jag åt tortelini och vi blev så sura för att vi inte fick bada i poolen utan att ha badmössa på oss.
Idag är du 19 år och går ut skolan imorgon..
Jag har alltid sett upp till dig på alla sätt och vis och nästan jämt varit avundsjuk på allt du fått göra och inte jag.
Jag var så arg och grät i flera timmar för att du fick åka själv till jakobsberg centrum och inte jag, likaså när den nya lagen kom då man inte fick cykla utan cykelhjälm om man inte var 15 år, och det var du då, men inte jag. Även den gången du fick köra moped eller köra skotern uppe i funäs. Jag har alltid varit avundsjuk på dig och alltid jämt känt mig felfördelad, och allt för att du är ett år äldre än mig. Men du har också alltid varit där och skyddat mig, eftersom jag är din lillasyster.
Mamma och pappa har fått höra ett antal gånger att "varför födde ni mig inte tidigare för" "daniel för göra allt men inte jag!" och jag har även en känsla av att dom fortfarande får höra det ibland. Men som sagt jag är jag och det är inte mig det handlar om nu. Det är faktiskt dig, och nu tar du studenten, jag kan nog inte förstå det själv.
Jag kommer även ihåg att du verkligen hatade när jag började umgås med dina kompisar och du vägrade gå på deras fester, eftersom jag oftast var där. Men nu är det inte så längre, jag tror faktiskt att du tycker om att umgås med mig nu eftersom vi oftast har väldigt roligt ihop. Vi har kommit varandra väldigt nära de senaste åren och du är nu inte bara min bror, utan en av mina bästa vänner.
Men du har varit, är och kommer alltid att vara en av mina största förebilder. Du är trotsallt min bror och jag älskar dig!
Grattis till studenten!
Kommentarer
Trackback
