Och irritationen var som bortblåst.
Det kanske är lite läskigt och lite skrämmande hur jag kan känna dig så bra rebecca, jag visste lixom inte ens om det själv.. vem vet, det kanske var som greken sa i gamla stan, är vi inte systrar?!
Jag kom hem för en stund sedan, svettig och lite irriterad över att det inte gick så bra på ridningen ikväll, men den irritationen försvann snabbare än vinden då jag fick reda på att olssons ska flytta!!.
För er som inte vet vilka Olssons jag menar så är det mina grannar sedan 18 år tillbaka och vi har aldrig riktigt tyckt om varandra. De har varit de där som aldrig säger något, som mest sitter inne i sitt nedsläckta hus och som aldrig klipper deras taggtråd till buskar eller sågat ner den feta björken som skymmer utsikten och gör att så fort man går utanför dörren på sommaren så kan man knappt andas för att den fäller massa äckliga frön.
Jag kommer heller aldrig glömma insidenten på nyår år 2001 då deras raket slog slint, sköts iväg rätt emot oss och slet sönder Kjelles kostym och mosters kavaj, för att sedan bara stå och glo och springa in med svansen mellan benen, de sa inte ens förlåt. Man kan ju gissa vilka som skulle anmäla, mörda, skjuta... dom då. Listan kan göras lång.
De ni det är mina, inte så underbara, grannar.
Jag är glad och jävligt lättad.
Morsan, vad säger du? ska vi ge ett skambud, slå ut väggen och renovera hela skiten?
